Vattenvдxter i Ekeby Vеtmark

Vдxtinventering

Lдngs еns strдnder och dammar frеn Torshдlla till Nдrsjцfjдrden finns en artrik flora som дr karaktдristisk fцr nдringsrika vatten.
1997-08-06 utfцr Vдxtgruppen vдxtinventering utmed Eskilstuna-еn.
Den finner att flera arter som цnskas till vеtmarken kan eftersцkas i dess nдra omgivning. Samtidigt kartlдggs mцjligheter till att praktiskt erhеlla dessa utan negativa fцljder fцr еns strandvegetation.
Lдmpliga lokaler att erhеlla frц/plantor var: Stadsparks-dammen, Faktori kanal, Knцlparks-dammen, Vilsta Herrgеrd, Skjulsta, Borsцkna-bдcken samt Ekbacken syd Torshдlla.
Hyndevads-strцmmen, Ramsunds-еn och Sцderfjдrden har kompletterat artlistan med kolvass och smal-kaveldun. Gen-materialet har pе det viset цkat betydligt.

Val av vattenvдxter

Kolvass och jдttegrцe prioriterades vid etablering i dammar som kolkдlla vid denitrifikation. Kolvass tеl vattenstеnds-variationer, syresдtter bottnar och дr lдtt-nedbrytbar. Fеglar anses sprida dess frц.
Jдttegrцe har snabb vegetativ spridning och stor yta i vatten. Arten дr konkurrens-kraftig genom utsцndring av glykocida cyanider dvs allelopati. Mao kan jдttegrцe skapa monokulturer ( Mцllegеrd - Halland: Ambio vol 23 no 6 sept 1994 ). Den kan skapa syretдrande ( anaeroba ) fцrhеllande i bottnar, enligt Bцrje Ekstam 13/8 1997.
Dessa arter skulle fцrekomma rikligt i fцrsta stegets dammar dvs 1 - 5 ansеg Vдxtgruppen vid mцte 14/7 1997.
Vidare ansеgs lеngskottsvдxter som hornsдrv, vattenpest och axslinga vara lдmpliga som kolkдlla framfцrallt i damm 6 - 8.
Ytbladsvдxter som nдckros, dyblad och дven svalting, vanliga i nitrathaltigt vatten ( L:a Bцslid - Halland: Ambio vol 23 no 6 sept 1994 ) ansеgs fцrhindra algtillvдxt som grцnslick i framfцrallt andra stegets dammar dvs 6 - 8.
Bladvass fungerar som en utmдrkt nitratfдlla enligt Barvalappen - Rapport 4 april 1982 Eskilstuna kommun Hдlsovеrdskontoret.

Ekeby Vеtmark som rekreations-mеl innebдr ocksе att skapa en attraktiv miljц med varierad flora.
Strandvдxter som fackelblomster, strandlysing, vattenmдrke, vattenskrдppa, gul svдrdslilja, kabbleka, flaskstarr, дlgцrt och vattenstдkra bidrar till biologisk mеngfald fцr mдnniskor och djurliv.

Insamling av frцer 1997

Kolvass- frц insamlades i september och oktober beroende pе mognad.
Faktori- kanal, Hyndevads-strцmmen och Ramsunds-еn hyste lдtt-tillgдngliga bestеnd.
Pilblad, stor igelknopp, fackelblomster mm strandarter vдxte rikligt frеn Vilsta uppstrцms till Skjulsta. Gul svдrdslilja дger stora frц-kapslar som samlades frеn Hyndevads-strцmmen och Ekbacken.
Bladvass och jдttegrцe togs frеn Ekbackens omgivning.
Smal-kaveldun hдmtades frеn Sцderfjдrden februari 1999.

Fцrvaring/ stratifiering

Axfjдll pе kolvass trцskades frеn frц fцr att hindra svamp-tillvдxt vid lдngre fцrvaring i kylskеp. Цvriga frц-arter rensorterades fцr torr fцrvaring i bomulls-pеsar.
Stratifiering ve 35 1997 av kolvass frеn Faktori kanal samt vattenmдrke och vattenskrдppa ve 37 1997 i kallvatten. Kolvass frеn Hyndevad och Ramsunds-еn lades i kallvatten ve 39 1997. Totalt ca 1,5 kg kolvass-frц.
Дlgцrt, pilblad, flaskstarr, stor igelknopp samt kolvass frеn Tegelviken ( mindre referens-mдngd ) i kallvatten ve 5 1998. Цvriga arter fцrvarades torrt i kallfцrrеd.

Odlingsfцrsцk av frц

Ve 46 1997 sеddes kolvass pе fuktig jord i damm nr 1 sцdra del i sex parceller, totalt 552 kvm, som tдcktes av halm. 1998 och -99 var resultatet i fцrsцket dеligt.
5 - 6/2 1998 utfцrdes sе-fцrsцk med samtliga arter i Torshargs vдxthus. Olika jordar anvдndes fцr kontroll: lerjord, torvjord och julstjдrnejord. Sistnдmnda befanns lдmpligast.
25 - 26/3 omskolas plantor fцr vidare flytt till drivbдnk ve 15.
Totalt drevs 3 690 plantor fram fцrdelat pе vattenskrдppa 2 800, vattenmдrke 310, kolvass 220, flaskstarr 200 och дlgцrt 160 st.

Dеlig grobarhet fцr jдttegrцe, stor igelknopp och pilblad.
Mellangod grobarhet fцr kolvass men svag utveckling.
Bra grobarhet дgde vattenskrдppa, vattenmдrke, дlgцrt och flaskstarr med snabb tillvдxt.

Spridning av frц

26 - 27/2 1998 sprids kolvass frеn Faktori kanal, stratifierade sedan ve 35/97, i damm nr 1 - 3 sцdra del. Vidare i damm nr 4 - 5 sprids kolvass frеn Hyndevads-strцmmen och Faktori kanal som ej stratifierats. Dдrutцver gцrs sе-fцrsцk med jдttegrцe vid samma tillfдlle i damm 1 - 5.
Ve 16 sprids kolvass pе fuktig jord framfцr inloppsrцr i alla dammar med stratifierat frц frеn alla lokaler.
20/4 sprids frц av stor igelknopp, pilblad, vattenmдrke, дlgцrt och kolvass i samtliga dammar efter kanter och runt цar.
Spridning av bladvass-frц blev aldrig utfцrt.
Smal-kaveldun spreds pе kanter till damm 6 - 8 i februari 1999. Resultat okдnt vid kontroll 27/ 9 1999.

Insamling av vдxter

Vid Ekbacken fanns flera arter lдtt еtkomliga frеn vдg.
Under en dag ve 17 resp ve 18 hдmtas sediment med grдvskopa vдxtdelar frеn Ekbacken och Borsцkna-bдcken ( frдmst jдttegrцe ). Dessa stjдlps av frеn lastbil vid vallkant i damm 1 ( 3 st ) damm 2 ( 3 st ) damm 3 ( 2 st ) och damm 4 ( 2 st ).
Jдttegrцe, bred-kaveldun, gul svдrdslilja, bladvass, stor igelknopp, sprдngцrt, dyblad var dominerande i sediment medan kolvass fцrekom i mindre mдngd.

Metoder fцr vдxtetablering

Sediment-spridning цver stora ytor har inte utfцrts i Ekeby Vеtmark. Prov pе denna metod har utfцrts i andra anlдggningar, med gott resultat i Linkцping, enligt Karin Sundblad.
Spridning av vissa lеngskottsvдxter, hornsдrv, har visat snabb fцrцkning mot liten arbetsinsats, enligt samtal med Bцrje Ekstam 13/8 1997. Arten sprids och fцrцkas lдtt med hjдlp av groddknoppar sk turioner som snabbt vegeterar vid vattentemp + 15 c.
Vid rensning i Stadsparks-dammen augusti 1998 tцmdes vдxtdelar frеn lastbil i damm 6 - 8. Speciellt ytblad- och lеngskottsvдxter ville man etablera genom metoden.
Frцspridning дr enkel att utfцra men osдker fцr vissa arter ex jдttegrцe, pilblad, blomvass, svдrdslilja och дven kolvass.
Dдrfцr fungerar skott-plantering bra men mot betydligt stцrre arbetsinsats. Nдr man vill gynna en vдxtart, jдttegrцe, дr metoden fцrdelaktig ur konkurrens-skдl.
Jдttegrцe skott-planterades i tдta fцrband, motsvarande 10 000/ ha, under ve 17 och 18 1998. Dдrefter fylldes еvatten i dammar. Tillgеngen pе plantor avgjorde lokalisering till damm 1 - 4 samt 7.
Sommaren 1998 var nederbцrdsrik.
Krukplantor sattes ve 18 och 19 i vallkanter och runt цar i alla dammar.
Vattenpest ( vдxtdelar ) spreds ve 35 1999 i damm 1 - 4.

Resultat 1998 resp 1999

Kort resumeґ

Generellt: skott- och krukplantering var lyckade fцr jдttegrцe resp strandarter.
Frцetablering av kolvass: frц som stratifierats lеng tid, 6 mеn, har god grobarhet med tydliga bevis i damm 1 och 2 redan 1998. I цvriga dammar har antagligen submers tillvдxt varit etablerad 1998 men syns fцrst rikligt 1999 i alla dammar. Dock syns inga ax pе strеn.

1998:

Kolvass finns i smе bestеnd i damm 1 och 2:s sцdra del. Antagligen hдrkomst frеn frц-spridning.
Jдttegrцe har snabb tillvдxt i och spridning frеn rad-plantering samt kring sediment i damm 1 - 4 och 7.
Bred-kaveldun finns tдckande stora delar i damm 5, 6 дven 7 och 8. Den еterfinns liksom gul svдrdslilja frдmst kring sediment-platser i damm 1 - 4.
Bladvass finns hдr och var i alla dammar men frдmst i 5.
Svalting och stor igelknopp finns i alla dammar med god tillvдxt.
Vattenskrдppa och fackelblomster, дlgцrt, strandlysing har god tillvдxt i kanter och цar.

1999:

Generellt

Sommaren var nederbцrdsfattig med mеnga soltimmar frеn juli till september.
Etablering av axslinga och hornsдrv kan ha fцrsvеrats pga riklig blomning av grцnslick.
Andmat och vattenpilцrt vдxer allmдnt i Ekeby vеtmark. Svalting och stor igelknopp expanderar kraftigt i mдngd och storlek pе vattendjup ned till 1,0 m bland bred-kaveldun i alla dammar.
Den varma sommaren har pеverkat frцsдttning positivt fцr jдttegrцe, bred-kaveldun samt fцr strandvдxter.

Damm 1: vegetationstдckning 20 %

Jдttegrцe har god tillvдxt och spridning frеn planteringsytor i sцdra och norra dammen. Kolvass finns framfцr inloppsrцr och i sydцstra delen i smе bestеnd.
Bred-kaveldun dominerar norr цarna samt i mindre bestеnd efter kanter och inblandad hдr och var i jдttegrцe.
Bladvass fцrekommer frдmst i dammens norra del.
Vattenpilцrt i liten omfattning.
Strandvдxter som vattenskrдppa, vattenmдrke, дlgцrt, fackelblomster tillvдxer bra efter plantering och sеdd pе vallar och цar.

Damm 2: vegetationstдckning 25 %

Jдttegrцe finns allmдnt i sцdra delen och kring tre sediment-slдpp i vдstra resp norra del av dammen.
Kolvass vдxer i smе bestеnd i sцdra delen.
Bred-kaveldun дr allmдn och dominerar centralt och efter kanter.
Bladvass finns pе grunt vatten i nordvдstra del.
Gul svдrdslilja med flera ex vid sediment-slдpp.
Цvriga arter: se damm 1.

Damm 3: vegetationstдckning 15 %

Jдttegrцe dominerar av alla fцrekommande vattenvдxter jдmte vattenpilцrt i dammens sцdra till centrala delar. Norr цarna finns vegetation i ringa omfattning.
Kolvass vдxer i fе bestеnd framfцr inloppsrцr.
Bred-kaveldun och bladvass finns i vallkanter och i enstaka bestеnd bland jдttegrцe.
Fackelblomster дr riklig pе vallkant mot damm 4.

Damm 4: vegetationstдckning 25 %

Jдttegrцe дr allmдn ( dominerande art ) och med god spridning frеn planteringsytor sцder om цarna.
Kolvass: se damm 3.
Bred-kaveldun, bladvass liksom svalting och stor igelknopp vдxer huvudsakligen norr om цarna.
Vattenskrдppa дr riklig pе цar efter sеdd och plantering.

Damm 5: vegetationstдckning 30 %

Jдttegrцe еterfinns i smе bestеnd nдrmast lеngsmala цn centralt, hдrkomst frеn frцn.
Kolvass vдxer i god tillvдxt hдr och var men rikligt i цstra delen. Arten дr etablerad genom frц-sеdd och fцrekommer bland bred-kaveldun, svalting och stor igelknopp.
Bred-kaveldun dominerar i vдstra delen samt efter kanter.
Bladvass finns i stora bestеnd nдra Hдllby-bдcken.
Stor igelknopp och svalting ( kraftig tillvдxt ) vдxer dominant nдra Hдllby-bдcken.
Vattenpilцrt дr vanlig.
Strandarter finns med god tillvдxt och i riklig frцsдttning.
Dammen uppvisar hцg art-mеngfald och god balans bland arterna.

Damm 6: vegetationstдckning 60 %

Jдttegrцe дr representerad med svag spontan sjдlv-etablering.
Kolvass i smе bestеnd bland bred-kaveldun.
Bred-kaveldun дr starkt dominerande i tдckning i hela dammen. Arten дr spontant etablerad.
Stor igelknopp fцrekommer rikligt i цstra delen.

Damm 7: vegetationstдckning 10 %

Jдttegrцe har god tillvдxt efter plantering i nordvдstra samt i mindre utstrдckning i sydцstra del av dammen.
Kolvass upptrдder hдr och var i smе bestеnd.
Bred-kaveldun дr dominant.
Vattenpilцrt дr allmдn liksom stor igelknopp.

Damm 8: vegetationstдckning 25 %

Jдttegrцe liksom kolvass finns spridd i ringa omfattning.
Bred-kaveldun och svalting дr allmдn liksom vattenpilцrt.
I цstra delen vдxer pilblad och blomvass, troligen hдrstammande frеn rensning i Stadsparks-dammen 1998.
Hornsдrv, axslinga, dyblad еterfanns 2/7 1999.

Jдmfцrelse mellan anlagd och spontan vдxtetablering i vеtmarken

Dе stora mдngder sediment ( gamla ) flyttats om vid anlдggning дr det av naturliga skдl svеrt att hitta opеverkade omrеden.
Referensomrеden fцr studier av spontan spridning av vattenvдxter i Ekeby vеtmark bцr sцkas i inlopps- och fцrdelningskanal, speciellt den fцrra. Den senare fеr alltmer en pеverkan frеn resp damm med art-fцrдndringar som fцljd.
Det дr bland jдttegrцe, kolvass, bred-kaveldun och fritt flytande arter studier bцr intensifieras. Lдmpliga dammar дr 5 ( ingen skott-plantering av jдttegrцe, dдremot frц med svagt resultat, men frц- och kruksеdd av kolvass ) 6 ( enbart frц-spridning av kolvass ) samt nr 8 dдr axslinga och hornsдrv spridits aug 1998 samt kolvass-frц vеren -99.

Jдmfцrelse mellan dammarnas vдxtetablering

Jдttegrцe och bred-kaveldun har svеrt att vдxa tillsammans dе den fцrra tycks vara aggressiv. Detta gдller fцr flertalet inhemska arter. " Introduktionen av jдttegrцe och vattenpest har bidragit till att flera vattenvдxter i Mдlaren - bla strandranunkel, hеrsдrv, smеsvalting och hцstlеnke - har blivit sдllsynta eller helt fцrsvunnit " , enligt Melanie Josefsson i Fauna och Flora еrg 94: 2 1999. Sеledes дr bred-kaveldun utbredd dдr ingen medveten etablering av jдttegrцe utfцrts, ex i damm 6. Jдttegrцe har inte frцspridits eller skottplanterats i damm 6.
Bred-kaveldun och jдttegrцe framstеr som sjдlvklara vinnare med dess unika problem och fцrtjдnster i Ekeby vеtmark.

Vidare skriver M Josefsson " vattenpest, smal vattenpest och sjцgull har stark pеverkan pе lokala och regionala vattenmiljцer. Dessa vдxter дndrar ofta ljus- och nдringsfцrhеllande fцr inhemska vдxtsamhдllen genom att vдxa mycket fort och bilda tдta bestеnd, som hindrar ljuset att trдnga igenom till andra vдxter ".
Detta bцr beaktas och utnyttjas fцr fortsatt etablering av vattenvдxter i Ekeby vеtmark.
Den medvetna satsningen pе kolvass och jдttegrцe i damm 1 - 4 дr lдmplig med tanke pе vattendjupet. Fritt flytande vдxter som axslinga och hornsдrv дr dдremot anpassat fцr ett djupare vatten i andra stegets dammar, 7 - 8.

Sammanfattning

Vеren 1998 pеfylldes vatten till dammarna frеn Eskilstuna-еn. Detta дr sдkert grunden till mеnga arters spontana etablering som stor igelknopp, svalting och vattenpilцrt.

Arter infцrda till vеtmarken som frц eller genom plantering under 1997 - 1999:
Jдttegrцe, kolvass, gul svдrdslilja, pilblad, blomvass, vattenpest, axslinga, hornsдrv, vattenmдrke, vattenskrдppa, fackelblomster, stдkra, stor igelknopp.
Arter som sjдlvspridits frеn frцbank/ е-vatten:
Bladvass, bred-kaveldun, stor igelknopp, vattenpilцrt, svalting.

Slutsats

Kompletterande sеdd/ plantering framstеr redan som nцdvдndig om man vill nе den mеlsдttning med art-etablering som Vдxtgruppen beslutat den 14/7 1997.
Uppfцljning med inventeringar blir en viktig kunskapskдlla i framtiden fцr att fцrstе arters betydelse som kolkдlla med dess inverkan pе kvдve-retention.
Forsknings-insatser frеn Mдlardalens hцgskola blir en viktig kontinuitets-lдnk i det arbetet.

Artlista

Kolvass Schoenoplectus lacustris
Jдttegrцe Glyceria maxima
Bladvass Phragmites australis
Bred-kaveldun Typhaceae latifolia
Smal-kaveldun Typhaceae angustifolia
Svalting Alisma plantago- major
Stor igelknopp Sparganium erectum
Andmat Lemnaceae minor
Dyblad Hydrocharis morsus- ranae
Vattenpest Elodea canadensis
Blomvass Butomus umbellatus
Pilblad Sagittaria sagittifolia
Gul svдrdslilja Iris pseudocorus
Gul- och vit nдckros Nymphaea lutea - alba
Kabbleka Caltha palustris
Strandlysing Lysimachia vulgaris
Sprдngцrt Cicuta virosa
Vattenskrдppa Rumex hydrolapathum
Vattenpilцrt Persicaria amphibia
Hornsдrv Ceratophyllaceae demersum
Fackelblomster Lythrum salicaria
Axslinga Myriophyllum spicathum
Vattenmдrke Sium latifolium
Stдkra Oenanthe aquatica
Bдck-veronika Veronica beccabunga